fredag 18 januari 2008

I dag så fick jag avliva våran "gris".





Det finns inga ord i världen som kan förklara hur mycket vi saknar våran "gris"
Vi klappa dej , Annelie, Therese och Jennifer när du tog ditt sista andetag.
Skönt att se att du slapp lida mer.
Men jag tog dej med hem , Du låg i mitt knä hela vägen från Örebro och hem.
Nu ligger du i skogen där du har jagat älg i två år i rad.

1 kommentar:

Anonym sa...

Beklagar verkligen :( Vet precis hur det känns.. fick låta min bebbe somna in i november.. ;( det e svåra beslut man får ta,men man får leva på alla fina minnen man har tesammans!